Vidskeplighet
- Alltid köpa smaksatt mineralvatten på varenda bensinmacksstopp
- Alltid köra minibussen, både dit och hem
- Gå in på arenan först av alla
- Gå därifrån sist av alla
- Ha matchtröja på samt halsduk knuten runt högra handleden
Om något av ovanstående missas så skyller jag alltid på det om matchen går åt helvete, och nuförtiden är HBK mycket bättre borta än för bara två-tre säsonger sedan. Men nog om det för ett tag.
Idag är vi även nere på ensiffrigt antal dagar tills Sweden Rock för min del, nämligen 9. I år ska i tur och ordning Riot, Soilwork, Forbidden, Europe och Heaven and Hell avverkas. Däremellan blir det VM-kvalmatchen Sverige-Danmark på storbildsskärm, fem matpauser, en jävla massa fotsteg för att gå mellan scenerna samt tyvärr även vidrig värmande sol. Man blir ju bränd! 12 timmar nonstop utomhus sliter rätt duktigt.
Telefoner - det var knappast sämre förr
1. Batterierna tar aldrig slut.
2. Utgående samtal är billigare än mobila samtal.
3. Om dina vänner är smarta nog att också ha fast telefon så blir det ÄNNU billigare att ringa dit istället för till en mobil som ändå dör i tid och otid.
4. De äldre generationerna är inte vana vid att slå in krångliga 070-nummer, och tackar dig för att du har ett klassiskt sexsiffrigt hemtelefonnummer som alltid fungerar.
Visst, jag har dock mobiltelefon, men tack vare hemtelefonen så är det alltid åtminstone EN telefon som fungerar dygnet runt. De andra fördelarna står några rader uppåt. Bland det första jag gjorde när jag flyttade hemifrån var att skaffa hemtelefon och det är inget jag ångrar idag. Jag tillhör antagligen ett utdöende släkte, men någon måste bära fanan.
Sennans IF
Nu kommer det alla väntat på med spänning, nämligen en kort redovisning av min fem år långa fotbollskarriär i Sennans IF 1992-1997.
Årgången 1985 var knappast den mest segerrika i föreningens historia, men vi spelade ändå minst fem år ihop de flesta av oss. Lagkompisarna var även klasskompisar så det blev mycket fotboll under den här tiden. Sjumanna var det som gällde och oftast lirade jag högerback, men ibland blev det gästspel på vänsterbacken. Det gick att göra mål därifrån också, 4-5 st blev det totalt eller ca ett per säsong. Hur bra var vi då?
Ja, en väldigt stor majoritet av matcherna förlorades, ofta med tre mål eller mer. Antalet vunna matcher översteg knappast tio, och nåt enstaka kryss per säsong fick vi också. Lagen vi mötte var oftast Astrio, Leikin, Snöstorp/Nyhem, Centern, Halmia och även HBK. (som var totaldominanta redan på den här nivån. De matcherna blev alltid tvåsiffrig förlust) Landsortslag vi fick kämpa mot var även Oskarström, Simlångsdalen, Trönninge, Lidhult, Hyltebruk, Getinge.
Det kanske inte blev några cuptitlar, men man lärde sig tåla motgångar eftersom vi förlorade så ofta. Kanske är även detta en anledning till att jag idag står på läktaren istället för att spela själv. En annan kan vara min dåliga syn.
Klassiska bortaresor
Hemmamatcher på Örjans Vall i all ära, men det är bortaresorna (och matcherna) som är den ständiga höjdpunkten. Alltid händer nånting minnesvärt som aldrig hade hänt om man stannat hemma framför TV'n. Fem stycken oförglömliga matcher och resor följer nedan:
1. Elfsborg 2000
Det var här Klubben säkrade sitt fjärde och senaste SM-guld. Enough said.
2. Helsingborg 2004
Hela 1.500 Halmstadbor fanns på Olympia och bortaklacken var den största vi någonsin haft sen jag började gå på fotboll 1995. Att vi dessutom vann matchen efter en rökare i krysset av Rosenberg var knappast en nackdel. Allsången i bussen varade HELA vägen hem!
3. Örebro 2007
En milstolpe för mig personligen då det var första gången jag arrangerade egen minibussresa. Sommar och ösregn var det också, men HBK vann säkert med 3-0 och hade bud på ännu fler. Resan då? Jo, regn i ungefär 70 mil, härlig stämning i minibussen plus lite annat.
4. Kalmar 2002
Den här gången vann Halmstad med hela 5-0, och sparkade samtidigt Kalmar ur Allsvenskan. Minnesvärt idag med tanke på deras oväntade guld 2008.
5. Enköping 2003
Enavallen i Enköping är egentligen ett kapitel för sig, men även det skjuts upp på obestämd tid. Ösregn än en gång, inget tak på ursäkten till arena men när det blir seger med 4-0 så kan man leva med detta. Tilläggas bör att nästan ingen alls av bussresenärerna är kvar idag förutom jag själv och ett fåtal till.
Laserdome
I början på 00-talet hade jag medlemsskap i den gamla Laserdome-arenan som låg vid tågstationen men idag huserar på Slottsmöllan. Medlemsskapet innebar att man fick rabatt på spelandet men även möjligheten att medverka på medlemskvällar, d.v.s spel som endast medlemmar fick vara med på. De matcherna var inte att leka med då samtliga var mer eller mindre proffs, faktiskt även jag tro't eller ej. Ett tag måste jag tillhört topp 20 i hela Halmstad.
På senare år har det inte blivit något Laserdome alls, vilket är rätt synd för adrenalinkicken man får av att lyckas undvika fiendens skott samtidigt som du själv sänker dom en efter en är farligt hög. Som tonåring blev man helt bortblåst och även på gränsen till beroende. Dock sålde jag tidningar på helgerna för att få ihop pengar till det.
Vi var även några stycken som åkte runt och provspelade fler arenor i Sverige, bl.a i Helsingborg, Göteborg och Malmö. Väldigt skoj det också, att som utbölingar från Halmstad bara komma och totaldominera alla hemmaspelare. Nu däremot vet jag inte om jag håller samma höga klass, men grunderna borde sitta i än.
Negative Totte slår till
Nej, inatt blir det istället några rader om TV-fotboll.
Jag är som vissa av er stackars läsare vet supporter till HBK och ser så många matcher live jag kan varje säsong. Kort sagt, i med- och motgång finns bara HBK! Dock är jag inte längre överdrivet intresserad av SPELET fotboll. Jag kollar sedan ca år 2005 ENDAST matcher med HBK eller svenska landslaget, de utländska ligorna ger jag blanka fan i. Varför?
Jo, eftersom mitt heavy metal-beroende tagit över mer och mer sen 2005 så ser jag nuförtiden endast matcher där jag håller på ett av lagen, därav endast HBK och landslaget. Jag står även för åsikten att fotboll skall ses live, och inte bakom nån jävla dumburk där du varken kan påverka stämningen eller se hela planen samtidigt. Förra säsongen missade jag t.o.m. en hemmamatch med HBK p.g.a Iron Maidens konsert på Ullevi. Då vet ni att det är på väg åt fel håll, men så är det.
