Tottes tankar och åsikter

I afton höll Kvastarna årsmöte. Av en händelse så röstades jag in som styrelsemedlem för 2009, vilket blir min andra sejour där. Den förra som sekreterare 2005 var dock inget vidare, men det  var åtminstone en debut.

Nu ska det bli bättring på bussresorna framöver! Inofficiellt var jag ju bussansvarig redan 2008 då den dåvarande styrelsen ordnade hela T-V-Å storbussresor på hela året. Själv fixade och körde jag minibuss på alla andra resor det året, utom mot Sundsvall. Nu 2009 blir det åtminstone på riktigt! Det ska bli storbussar till ALLA bortamatcher mot femtonmilalagen och gärna också mot de längre destinationerna som inte är vardagar. Det måste vara målet.


Nu över till något helt annat, nämligen bräd- och sällskapsspel.


Jag måste passa på att slå ett slag för brädspelet. Spelen som spelas utan elektronik och handkontroller men som istället använder sig av tärningar och spelkort! (Mario Party i all ära, men det är en elektronisk spelserie!)

Redan på fritidset på Lyan ca 1992-1995 var det ofta brädspel och kortspel som gällde efter skolan. Spel som Tjuv och Polis, Den försvunna diamanten, Labyrinth, Drakborgen, Skip-Bo, UNO har format en del av min personlighet. Man fick lära sig att vänta på sin tur, kunna ta en förlust, slå tärningen rätt så man fick sexor, tänka strategiskt och lite till. Dock lärde jag mig aldrig att kupera en kortlek, tur att det finns blandare idag...

Även i huset i Åled hade vi en skapligt stor spelsamling som avverkades regelbundet. Nu när vi skriver 2009 har tv-spel och dataspel tagit över totalt och brädspelen förpassats till korpligan. Dagens ungdom har inte fått lära sig detta fenomen och är därmed värdekassa på Monopol, Jägersro, Svea Rike, Drakborgen osv.
Men p.g.a tidsbrist tänker jag inte dra igång ett korståg för brädspelens bevarande, utan jag konstaterar att om brädspelen ska ha en chans idag så krävs ett långvarigt strömavbrott.

Efter att Blågult överraskat mig i gruppspelet i handbolls-VM nere i Kroatien så blev det dock blågul förlust idag mot värdnationen. Den var ändå väntad, och totalt sett har Sverige börjat turneringen över förväntan.
 

Snart var det helg igen, jäklar vad det går undan nu! På lördag ringer väckarklockorna kl 6.00 på morgonen med anledning av årets enda Ullaredsbesök som går av stapeln. Avresa 6.30 betyder hemkomst runt 11-12-tiden när alla andra FORTFARANDE sover. Men har man gått upp kl 6.00 fem dagar i rad så fixar man det en sjätte dag också, inga problem. Dessutom går själva handlandet SÅ mycket fortare när det inte är tvåtusenfemtiosex rullvagnar med tillhörande drönare som chaufförer ivägen i varenda hörn och korsning.


Allsvenska spelschemat är äntligen släppt för en kort tid sen. Resemässigt var det klockrent, vi kunde inte få det bättre. Bortapremiär på Råsunda en söndagseftermiddag, Söderstadion en lördag och Kalmar en söndagseftermiddag. Precis så det ska vara! Man sparar in sina semesterdagar istället för att som i vanliga fall offra 1-2 dagar per stockholmsbortamatch som man tvingas göra när de matcherna går en vardag. Men hemmamatcherna kunde blivit bättre fördelade, under vårsäsongen gästar endast ETT lag Örjan som kan dra lite marginalare, nämligen Djurgården. Resterande hemmamatcher får vi vara nöjda om det kommer 4.000 personer eftersom vi snackar publikmagneter som Trelleborg, BP, Örgryte, Gefle och Örebro........

Inte nog med det, i oktober när folk är rädda för vatten och kyla, ja DÅ kommer de seriösa publikmagneterna Hammarby och Göteborg, till ingen nytta då publiksiffran inte ökar jämfört med om de lagen kommit hit under sommaren. Konsekvensen blir förstås mindre pengar till Klubben! Dåligt.

Nåja, jag kan åtminstone se samtliga vårmatcher utan att ta ledigt. Hemmapremiären blir på långfredag 10 april mot Trelleborg. Och nu är det bara en dryg vecka till träningsmatchpremiären på Sannarp!

Nu är det ungefär 1 år sen jag tog beslutet att införskaffa Guitar Hero-spelen med tillhörande plastgitarrer. Före köpet var jag skeptisk och trodde inte det var nåt bra att lägga pengar på, men jag hade för ovanlighetens skull fel. Och tacka fan för det!

Min musiksmak breddades nämligen en hel del och jag upptäckte helt nya band som var bra trots att inte alla spelar metal. Jag har även haft nytta av Guitar Hero på så sätt att när jag ska spela en riktig gitarr så är det lättare att byta ackord. Dock krävs att man spelar på expert-nivån för att utvecklas som mest.

När vi nu skriver 2009 i kalendern spelar jag fortfarande ibland när jag inte uppdaterar världens bästa blogg, dvs min egen. Nu har också bas, trummor och sångmick tillkommit i samlingen, tillsammans med Guitar Hero World Tour-skivan. Och visst, kan man inte spela riktiga trummor på sin hemmaplan får man ta det näst bästa alternativet!

Annars borde jag lägga tiden på att lära mig spela akustisk gitarr ordentligt, så man kan gå över till elgitarr nån jäkla gång. Man kan inte precis dra av tunga metalriff på den akustiska.......

... vilket innebär en jäkla massa livespelningar i hela vårt avlånga land, plus förorter som Köpenhamn. Mellan 31 januari och 7 mars är det åtminstone SJU st konserter jag har ordnat resa och biljett till. Detta kan utökas ytterligare då det finns ännu fler spelningar jag inte har tagit beslut om än.

Det blir både de stora drakarna (AC/DC, Judas Priest, Metallica m.fl) och de mindre kända (Iced Earth, Testament, Megadeth m.fl). Det är för såna här perioder man sparar pengar för att sen bränna allting på en gång! Detta är ju livets näst största krydda det här att åka och kolla heavy metal live. Endast bortaresorna för att kolla HBK är bättre, ta mig fan!

Apropå HBK, första träningsmatchen går av stapeln redan om ca 2 veckor. I år är det hela nio (!!) år sen vi senast tog SM-guld, och tyvärr blir det inget i år heller. Finns flera orsaker till det men den största är att en enda bra anfallare (Anselmo) räcker inte för en guldplacering. När han har en dålig dag eller är frånvarande får vi sikta in oss på 1-0-segrar på en fast situation...

Jag har aldrig riktigt förstått fenomenet "filmkväll-med-chips-å-läsk" eller film överhuvudtaget. Man sitter ju bara still i över två timmar och glor på en bildskärm där några lustiga utklädda personer spelar något de inte är till vardags. Den tiden lägger jag hellre på att kolla en hårdrockskonsert, då får du åtminstone bra musik och ett grymt scenframträdande...

Därmed inte sagt att filmer är helt bortkastat. Ett par filmer om året brukar jag se helt frivilligt, och efteråt dessutom tycka att de var bra.

När jag fortfarande hade ett seriöst tv-spelsintresse föredrog jag alltid det före filmer eftersom man påverkar själv det som händer på bildskärmen och måste klura ut en lösning på hur man klarar pågående bana.

2008 blev ett år då jag inte såg en enda hemmamatch med Halmstad Hockey. Riktigt svagt faktiskt. Detta ska dock justeras senare i eftermiddag då jag ska gå på min första match i den fallfärdiga Sannarpshallen för i år.

I det allra första blogginlägget tog jag upp lite om musik som präglat mig genom åren. Nu kommer fortsättningen som tar över där nämnda inlägg slutade.

2003 var året då jag på allvar blev smittad av heavy metal-viruset och verkligen började intressera mig för musiken på allvar. Band som Iron Maiden och Metallica spelades på repeat i rummet på Sven Jonsons gata där jag för tillfället bodde. Allt eftersom så blev de gamla banden tjatiga att lyssna på varför jag började upptäcka nya band och nya genrer, något som fortsätter än idag sex år senare.

Första livekonserten var 2004 och på scen stod då Nightwish med Lordi som förband (INNAN de tog hem schlagertramset och blev årets fluga 2006). Sen dess har livekonserter blivit en vana, både hemma i Halmstad och utanför. Städer som Göteborg, Stockholm, Malmö och Köpenhamn har alla haft äran att ha mig på besök i samband med en konsert (eller fler). Sweden Rock har jag varit på två år, 2007 och 2008. Dessutom kommer det en ny upplaga i år, så det blir tredje gången i rad!

Med åren har jag även breddat min musiksmak. I början var det endast och alléna heavy- och power metal som gick hem, numera funkar även speed, thrash, death, glam, sleaze, 70-tal samt klassisk hårdrock utmärkt.

Så är det, och glöm inte bort: Alla är vi hårdrockare innerst inne! Vi som vågar stå för det är dock i minoritet.

Tiden går undan. Nu är det bara 2 månader kvar tills jag fyller halvvägs till 48. Hemskt!

Datorn är nu flyttad än en gång till Leo för ett nytt LAN. Tanken var först att jag skulle ha hemmaplan även då, men lägenheten ser fortfarande ut som första internkriget sedan nittonhundrafrösihjäl, så den hamnade på Maraton.

Nyårsafton firades på min hemmaplan i Linehed. Ca 18 st galningar (vänner) invaderade min tvåa på tredje våningen. Resultat? En sjujäkla fest, ett sällan skådat drag och idel bakfulla deltagare dagen efter, utom Löken (Stefan som körde den nyktra vägen. Starkt att stå emot frestelsen.

Vid tolvtiden smälldes raketer av ute på gräsmattan, ansvariga var främst Leo och Tobbe. Champagneflaskor korkades upp och det skålades runt ett tag. 2009 var inne.

Festen tog inte slut förrens efter 6.00 följande morgon. Favorit i repris om 363 dagar? Intresseanmälan tages emot på kommentarer!